Från att vara nöjd med tillvaron och njuta av ledighet till att ha dåligt samvete för att få ha de så.. På bara ett par timmar!
Har gästspelat på dagis idag, och insåg att det var mycket skönare att bara var där som vikarie. Känndes mycket lättare att ta sig iväg idag och jag var mycket nöjd över lösningen. Och det fick jag vara i 4 timmar! Sen ringer telefonen, xx xx xx, ett nummer jag kan vid det här laget... Min chef, ringer en kväll - kan bara betyda en sak - mer jobb.
En personal är sjukskriven ett tag framöver, hur länge är ingen som vet, och frågan var då "hur mycket kan du jobba?" Är redan insatt två dar till denna veckan, och känns som det är alldeles lagom (tanken var ju att jag skulle vara ledig...) De tiderna blev kvar, men tackade nej till en längre dag imorgon - jag sviker inte min sjukgymnast så lätt...=)
Fick frågan om nästa vecka... Vissa dar kan jag aboslut inte - är svårt att ta hand om barnen när man sitter på ett tåg på väg söder ut... Andra kan jag - men hade tänkt att vara ledig...
Nu har glädjen över att var nöjd gått över i att ha dåligt samvete för att jag sviker jobbet om jag tackar nej till att jobba... Det är svårt med vikarier, men är det alltid jag som ska slå knut på mig själv för att lösa deras problem. Jag ställer upp mer än de flesta, men jag vill också kunna säga nej - utan att få dåligt samvete.... Det är faktiskt inte mitt problem att det inte finns vikarier.
Nu känner jag inte alls för att gå till jobb imorgon... Hur blev det så här???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar