Var hos farmor och fikade, tillsammans med familjen. Det är jobbigt att se hur hon bara blir sämre och sämre. Och fort går det, var där för ett par veckor sen och du kunde hon lyfta kaffekoppen själv. Idag drack hon med sugrör. Men jobbigast var nog när hon fick muffinsen i fel matstrupe och man hörde hur svårt hon hade att "hosta den rätt". Det är jobbigt att se - men man märker hur glad hon blir när man hälsar på, så vad gör man? Det minsta man kan ge henne är ett värdigt slut...
Och mitt i detta finns även en enorm glädje och längtan till Sälen, med allt vad det innebär. Skidåkning, snö, säsongslivet, de skrikande 3-åringarna, de glada föräldrarna, underställ, kalla fingar, matlådor, alla sköna kompisar, gamla som nya!
Ja man kan längta efter mycket, och iår tror jag att längtan är starkare än vanligt... Varför? Kanske för att förra vintern var sådär? Nya skidor som väntar? Helsäsong? Nej, tror det är för att det finns mer att längta till iår...
Mycket tankar far genom huvudet just nu - men det är väl så det ska va'?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar